Swedish

Höstsonett

4 November, 2021 / Poetry, Swedish / By

(Från 2009)

Trädens vackra löv som mot  marken falla

Sommarens tid är så ett minne blått

Tack för alla varma dagar vi fått

Här står jag nu med mina fötter kalla

Huttrandes under himlens alla tårar

Skyddad endast av cykelställets tak

Får jag minna om höstlig bittersmak

Och jag tänker tankar om tidiga vårar

Oktober och bara en höstmånad kvar

Och sen kommer vintern si silande klar

Låter sen milda vårvindar vina

Solen strålar och blomsterknoppar slår ut

Tiden för raggsockor och kängor är slut

Då äntligen kan mina fötter tina

Spegelbild

6 October, 2021 / Poetry, Swedish / By

(Från 2011)


Jag vill kunna se mig själv i någon. 

En verklig spegelbild.

En reflektion av kött och ben.

En avbild av mig.

Som jag är en avbild av den.

Vi delar spegel du och jag.

Två speglar med samma avtryck.

Vi tänker samma.

Vi är samma men inte samma.

Jag ser mig själv i dig. 

Så som jag kan se dig i mig.

Jag gråter när du gråter.

Du skrattar när jag skrattar.

Vi är varandras avtryck.

Så nära som man bara kan komma.

Står vi i varandras speglar.

För min avbild har ingen skugga.

Hopplöshet

15 August, 2021 / Poetry, Swedish / By

(Från 2012)

Utfryst och glömd

kvar på samhällets tunna linje

Ensam och tom

Bottenskrap i mörker utan ljus

Lämnad och förstörd

Att vandra på botten av mig själv

Att förfrysa för att sedan tinas upp

Och bli begraven i en jord för allmänheten

Galen, känslokall, otacksam

14 August, 2021 / Poetry, Swedish / By

(Från 2011)

Vad är galenskap?

Är jag galen?

Man klöser och skriker

om man är galen

Finns det ett mönster?

Är jag en del?

Man måste följa strömmen

om man är frisk

Vad är kärlek?

Har jag varit kär?

Man har en pirrande känsla

om man är på riktigt kär

Vad är döden?

Är jag rädd för den?

Man måste våga leva

om man inte ska dö

Vad är lycka?

Är jag en lycklig människa?

De kallar en bortskämd

om man inte upplevt lycka

Ska jag kallas galen, känslokall och otacksam? 

Är det rätt benämning på en människa som jag? 

Är det vad jag är?

Längtan

14 August, 2021 / Poetry, Swedish / By

(Från högstadiet)

Varför ser du mig inte

Försök inte blunda

Jag vill att du ska se mig

Titta på mig, se mig

Jag vill att du ska förstå

Ta på mig, känn mig

Jag vill att du ska veta

Hör mig, lyssna noga

Jag vill röra vid ditt hjärta

Så som du rör vid mitt

Vägen in i döden

14 August, 2021 / Poetry, Swedish / By

(Från 2012)

Antag att jag för alltid kommer att vandra ensam.

Vem behöver mig då?

Antag att min drömmar bara förblir drömmar

Vem skulle någonsin förstå?

Antag att turen inte kommer till mig

Vem skulle känna medlidande?

Antag att skulderna blir för stora att bära

Vem skulle lätta min börda?

Antag att jag skadas i en olycka utan vittnen

Vem skulle rädda mig då?

Antag att jag tar mitt eget liv

Vem skulle någonsin sörja mig?

Lidandet tog i alla fall slut

Tomma gator

14 August, 2021 / Poetry, Swedish / By

Utblåsta på liv är dom

Gatorna som förr tillhörde oss

Det som en gång var vi

nu en grå sörja

av minnen

Tomheten ekar

i luften som ingen vågar andas

just nu finns inte vi

vår existens är ett minimum  

jag 

och du 

När världen blöder våra tårar

och ingen tröst går att finna

stå upp

ligg ner

orka

ge upp

Försvinna för att inte förgöras

Förödelsen är stor i vår lilla stad

syns inte

finns inte

märks inte av

Invänta det önskvärda

förvänta det inkonsekventa

inburad

grundlurad

Vem bär det yttersta ansvaret

när allt hopp är urdrucket?